Solens bus

I dag har det varit en riktigt fin dag.
Solen sken så där extra starkt och bländade mig med sina starka strålar.
Det blev en härligt långpromenad i skogen med Pepsi och aldrig blir jag såååå lååång som när
solen busar med mig och min skugga.

ShadowsEftersom det blir mörkt så fort i veckorna får man ju passa på att gå ut i skogen på helgerna. Jag bara måste få komma ut och höra vinden i träden, vattnet i bäcken, fåglarna som sjunger och det där härliga skogs-kraset under mina kängor.

Boken om – Paleo

Nu ska jag bokstavligen ”sätta tänderna” i en ny bok.

Var på vårt bibliotek och frågade om det möjligen fanns någon bok om Paleo, men det var tunnsått kan man säga. De föreslog en ny bok, som de kunde tänka sig att ta hem eftersom det kunde vara något som intresserade fler. Gissa vad glad jag blev när de meddelade att jag hade en bok att hämta.

PaleoPaleo, Naturlig Mat och Livsstil  🙂

De är ju helt suveräna på vårt bibliotek, tack tjejer för hjälpen!
Nu ska här läsas, för jag har skummat igenom några sidor och det ser ut som en mycket intressant och inspirerande bok! Finns att låna på Bibban om du är intresserad, ja när min lånetid är över 🙂

Sicksack

Det var nära ögat, det kunde gått illa.

I går var det ju kanonfint söndagsväder, så Pepsi och jag åkte ut till mina föräldrar för att lura ut någon på en promenix. Pepsi for förbi den här lille grå/svarta saken som låg och solade på asfalten och min mamma som ser ganska dålig var ändå den som såg den först. Jag vet inte ens om jag hade sett den, utan hade nog bara promenerat förbi den, om inte hon hade reagerat.

HuggormSom tur var krockade inte den och Pepsi ihop, utan de måste ha missat varandra med några centimeter. Känns så väldigt skrämmande om han hade råkat bli huggen…….

Det (enda) 🙂 positiva med att vintern kommer är kanske att vissa djur som dessa och fästingar tar en paus från oss och naturen.

Vilopaus

En liten vilopaus i det fina vädret och lite kompissnack, det är kvalitetstid det! Jag tror att de där två kokade ihop något om att träffas framöver och ta lite fler promenader i skogen. Pepsi är så smart, han lockar fram positiv energi och glädje när han småpratar så här med någon 🙂

Skördefest

Jomenvisst, vi for iväg till Öland i alla fall, trots att en del varnade oss för att det skulle vara trångt och jäkligt! Resan gick över bron till Eriksöre Bygata och i år testade vi att åka dit på fredagskvällen.

Mycket mysigt med tända ljus, sorl, människor, dofter, pumpor, utställningar, blommor, smycken, foton, handarbete, betong, brända mandlar, m.m. Trångt och jäkligt, nej! Att det ska var människor där, det förutsätter man ju eller hur!? Har man varit på marknad, bara för att ta ett exempel så kan man jämföra det med den skördefesten vi besökte.

KonstEtt roligt sammanträffande var, när vi skulle äta i Hamnen i Färjestaden och bad om ett bord för två 🙂 Vi blev lotsade till ett bord där det satt ett större sällskap. Servitrisen började att flytta vårt tvåmannabord som satt ihop med detta sällskap, för att ge oss lite space. Det blev ett fasligt hallå och mycket skratt, för där satt bekanta som bad servitrisen att dra tillbaka bordet igen, då vi blev inviterade att sitta tillsammans med dem.
Mycket trevligt!
Under kvällen träffade vi sedan också på fler trevliga människor ”hemifrån”. Tänk vad världen är liten ibland.

Många loppisbesök blev det också under kvällen. Jag tror att Patrik var den som orkade med mest stopp, för så fort han såg marschaller och en skylt om loppis, så skulle vi parkera och titta. Nej, vi lyckades faktiskt med att inte få med oss något hem från alla loppisar under kvällen. Bra jobbat där!

Så hittar vi väl bara sådär, en bit av Italien också:) Det blev en god Macchiato för min del, som inte innehöll socker vilket jag verkligen uppskattade. Han stod där med sin Piaggio som sänd från ovan då Patrik började bli lite kaffesugen. Allt är möjligt! Italien på Öland 🙂

Kaffebilen

Vi hade en mycket trevlig eftermiddag/kväll och begav oss hem i nattens mörker. Bakom oss lämnade vi ett Öland som var upplyst av marschaller, levande ljus och små eldar. Härligt!

Åsedaglas

Äntligen är det dags för Carola Ericssons utställning av Åsedaglas i Smålands Museum, Växjö.

Patrik och jag tog oss en tur dit på söndagen för att njuta av den härliga utställningen. Det var mycket bättre än vad jag hade kunnat föreställa mig. Som att gå in i en godisbutik, fast mycket bättre. Så mycket fint, helt klart en riktigt fin utställning som bara går att beskriva med ett ord, ÖGONGODIS!

Färg, form, glas och Åseda.  Allt samlat på ett ställe och allt detta för allmän beskådning. Underbart!

Åsedaglasbruk

Kan inte ens bestämma mig för vad som är finast. Formen eller färgen, eller både och….
Det är som kolsyra, det fullkomligt bubblar av glädje när man få se det här 🙂

Åsedaglasbruk3

Några enstaka saker har vi också i vår egen lilla ”petita” samling, och vissa saker som vi har, finns inte med på utställningen. Men Carola har verkligen lyckats att samla ihop massor och vi tackar för att vi fick ta del av allt det här fina glaset.

Åsedaglasbruk2

Ta tillfället i akt och åk dit om du bor i närheten. Utställningen håller på fram till den 24 november.
Förvånar mig inte om jag kollar in en gång till om jag ändå är i metropolen 🙂

Cykelfest

Årets fest har gått av stapeln och hösten kan komma.

För fjärde året i rad deltog vi i Hela Åseda Cyklar och som vanligt var det spännande, roligt, trevligt, gott, och helt fantastiskt underbart 🙂 Kul att träffa människor man känner och även lära känna nya.

I kuvertet vi fick hem för några veckor sedan meddelades det att vi skulle ha förrätten, och att det skulle komma hem fyra personer till oss. Det roliga är ju att man inte vet VEM som kommer, och inte heller vet man till VILKA man ska till. Under förrätten ska kuvert nr:2 öppnas tillsammans med gästerna. I det kuvertet står det sedan till vem man ska cykla vidare till. Dem som man då knackar på hos, vet bara hur många som kommer, men inte vem som kommer. Så spännande!

Bordsdukning

Det ligger ute lite fler bilder på Instagram: engdahlsblogg och under #helaåsedacyklar

Vi vänder blad

Nu vänder vi blad när det gäller Elias och hans många och långa år av öronoperationer, hoppas vi alla fall.

Det som började med öroninflammationer för 14 år sedan slutar förhoppningsvis i och med denna (sista) operation enligt läkaren själv. Vågar man hoppas på detta?

Tänker jag tillbaka så blir jag mer rädd än jag varit under hela resans gång….

Elias

Alltid förkyld och ständiga öroninflammationer, ja fler än vi kan räkna till. Vid minsta ansträngning kräktes han och han blev allt tunnare och blekare. Fick inte röra sig då slemhosta framkallade mer kräkningar och hur lätt är det för en 2-3 åring att inte röra på sig, och ska det överhuvudtaget vara så!? Det blev inhalator vid ca 2 års ålder och diagnosen förkylningsastma.
Det blev inte direkt bättre, utan sämre. Vid 2,5 års ålder firade vi jul/nyår sittandes med honom i famnen då han kämpade med andningsuppehåll. I januari fick vi sedan en akut tid för operation av halsmandlar, polyp och insättning av plaströr i öronen.

Eftersom kroppen var så van vid att kräkas så tog det nästan ett år innan kräkningarna upphörde vid ansträngning eller då han blev arg och ledsen. Sedan rullade det på med plaströr ut och in i örat, öroninflammationer, aggressivitet som följd av nedsatt hörsel och missförstånd inom familjen, hög volym på tv:n som gjorde oss andra helt galna m.m. Dagispersonal som trodde att han hade magsjuka så fort han kräktes och han kräktes alltså ofta tills det under några år så sakta lugnade ner sig.

Öronläkaren som Elias har och har haft under alla år, är också den läkare som har opererat honom. Utan honom vet jag inte hur vi hade klarat oss. En toppen läkare med glimten i ögat och helt galet rolig och sprallig. Läkaren brukar säga att han aldrig kommer att glömma Elias, för han är hittills hans ende patient som efter en svår och lång öronoperation även också åkte på en ”goefrän” blindtarmsinflammation. Som tur var kunde de snabbt akut rulla Elias från en avdelning till en annan för operation. Ja jösses, nu så här efteråt kan man ju le åt det.

Så när vi nu i veckan var inne för att ta bort stygn runt örat hos vår härlige läkare så passade Elias på att tacka för all hjälp under de gångna 14 året med en chokladask. Gissa om läkaren blev glad och rörd.
Nu blir det kontroll i december och efter det så hoppas vi och håller tummarna för att det bara blir årliga kontroller.

Elias E

Under alla de här åren har Elias, trots ibland smärta, hörselproblem och operationssår alltid varit glad och positiv. Han är som tur är en solstråle, även om det regnar ibland 🙂

TRX-träning

Yes, har överlevt den sista ”prova-på-träningen” och är supernöjd med att jag nätt och jämt kan stå upp, än om på skakiga ben. Nästan varje muskel i kroppen är chockad och straffar mig med en helt otrolig träningsvärk. Tack för det Hälsans Hus i Åseda 😉

TRX1I kväll testade Patrik och jag TRX – Total Resistens Exercise och det var grymt jobbigt. Extra jobbigt då jag redan när jag kom in genom dörren bar på en stor ryggsäck av träningsvärk. Gutt! De här svart/gula banden de hånlog mot mig direkt och jag visste att det skulle bli ett vääääldigt tufft träningspass. Jodå, det finns många muskler som jag troligen inte har hittat än, men som finns där och vill bli både upptäckta och tränade.

Det har varit otroligt nyttigt att testa olika träningsformer och få chansen att se hur kroppen reagerar. Kanske måste erkänna att det inte var optimalt att köra tre dagar på raken, men gjort är gjort och trots det så har det varit roliga träningspass. Har skrattat en hel del åt mig själv under de här passen 🙂 Det finns ju helt klart förbättringspotential 🙂

TRX1Nu ska jag vila några dagar och fundera på vilket av dessa tre pass som jag kommer att köra framöver. Kan bli så att jag kanske blandar lite bara för att jag är så envis och vill bli bättre på allt det där som jag tyckte var svårt och jobbigt. Aj, används flitigt av mig just nu 🙂 Men jag är supernöjd att få kunna säga, aj!

Cirkelfys

I kväll har vi varit och testat ”cirkelfys” på Hälsans Hus. Tur att jag tog något kort innan vi började passet, för efter, hade jag inte orkat att lyfta armarna 🙂 Vi fick köra 2×50 sekunder och vila i hela 15 sekunder!
Blev kanske något mer vila för min del för jag ska ärligen säga att jag inte orkade att köra allt HELA ALLA sekunder 🙂

Cirkelfys1

Det var ett jobbigt men ändå roligt pass som säkert kan vara något framöver då jag gillar att vara riktigt slut efter träning. Ok, då har Patrik och jag testat 2 av 3 testpass och imorgon är det dags för nästa pass, men sedan får det allt vara nog med testandet 🙂 Måste vila snart….

Cirkelfys2

Tycker att det är jättebra att man under veckan får testa olika pass så man har chans att se om det finns något som verkar roligt eller lagom jobbigt innan man bestämmer sig. Tränar jag inte, så tar det bara några veckor så kommer stela och korta muskler att ge sig till känna i kroppen. Lite flås mår man bara bra av och så träffar man alltid lite trevliga människor under passen 🙂

Nu har jag beställt lite massage av min personlige PT. Tror jag somnar gutt om en stund.