Semester inom räckhåll

Jag går så sakta ”in för landning” när det gäller semestern.
Att den kom till slut i alla fall! Nåja, två dagar kvar och nu ska jag börja pricka av min långa lista på de saker som bara måste vara med på resan till Italien.

Nej då, jag packar aldrig med mig för mycket! Jag skulle inte vilja säga att det är för mycket, utan mer att det är bra och ha utifall att 🙂

Har shoppat nya bikinis. Yeah!!
När jag provade vad jag trodde var min storlek, så fick jag en aha-upplevelse. Jag behöver inte längre stl 42/44 utan 38/40. Lite kul faktiskt när jag sedan gick igenom garderoben hemma och testade en gammal bikini där bikinibyxan hängde som en djungelkjol ner till knäskålarna (nästan) 🙂 Det är då jag inser att bara för att det går långsamt, betyder det inte att det inte ger resultat. Klapp på axeln!

Bikini
Jantelagen säger och jag själv vet, att jag inte ska tro, att jag egentligen kan ha bikini på mig,
men va fanken. Vad gör det om 100 år? Det är ett livslång projekt så att säga och jag kämpar vidare.

Snart dags att börja packa!

Så mycket jag vill…..

Så mycket jag vill  H I N N A med, och så lite jag H I N N E R med!
Aaaaaggghhhhh, är inne i en dålig ”bubbla” just idag och kände det direkt när jag vaknade att N E J, det blir en sådan här dag idag.

Det viktiga är att känna igen dåliga ”bubblor” och att genast sätta in en strategisk plan mot dessa.
Så jag surade lite först, viktigt att man får göra det för att komma vidare och sedan började jag att räta ut det enorma nystan som var helt ihopatjorvat. Efter ett tag så kunde jag se slutet på mitt nystan och tog ett beslut om det som tydligen har tyngt ner mig de senaste dagarna.

Jag tog sedan en nål och stack bokstavligen hål på stressbubblan och nu är jag på banan igen. Måste finslipa tänket, acceptera mina brister (vilket är det absolut svåraste) och gå vidare. Låter kanske banalt och enkelt, men så är det ju naturligtvis inte. Men på något vis går det lättare i den stund jag säger ok, jag ger mig, nu kör jag vidare….

Alla vägar genom livet, är inte alltid raka, alla dagar. En å annan kurva livar trots allt upp vardagen 🙂

Rak väg
Jo men så är det, jag vågar erkänna att jag har dåliga dagar, DET tycker jag är en styrka. Bara genom att säga det till mig själv, gör att jag faktiskt kommer igen mycket starkare. Jag är envis och det är inte alltid till nackdel, utan emellanåt är det faktiskt till en stor jäkla fördel 🙂

Nämen nu känns det ganska bra faktiskt!
Nu kör jag så det ryker igen 🙂 Watch out!