När kommer tåget……

I somras bara försvann lusten att pilla runt med foton och bloggen, det liksom bara dog.
Men det känns som om ett litet ljus har tänts och det känns lite kul att rota runt i arkivet igen.
Sparkar igång lite igen så får jag se vart det bär.

Här ett foto från i höstas, då Pepsi och jag var ute på expedition. Ja vi bara packade in oss i bilen och for iväg och stannade på en plats som vi kände kunde passa för vår skogsexpedition. Det var en riktig mysdag, bara han och jag.

Waiting for the train to come

Här vid Smalspåret satte sig Pepsi och tittade först åt höger och sedan åt vänster. Det var nästan som om han undrade när tåget skulle komma. Tur för oss, så kom det inget tåg den gången, annars hade vi fått springa. Ser fram emot våra skogsturer igen, när snön är borta.

Huggorm

Men nu tycker jag att det börjar kännas olustigt! I dag på promenixen så började Pepsi att nosa i diket och hoppade tillbaka en bit, ja som han hade hittat något som var lite läskigt. Han gick fram igen och hoppade tillbaka.

image
Till slut fick jag för mig att det kanske kunde vara ett bi eller humla så jag gick fram för att kolla. Fasen vad läskigt! Jag slet till i kopplet och drog bort honom med ett hårt ryck för där låg en huggorm. Nu tycker jag att det börjar bli lite väl läskigt då jag inte har sett någon huggorm på flera år och nu två stycken på kort tid.

En himla tur att Pepsi inte fick ett hugg.

Fågelmöte

Det händer ganska ofta faktiskt att jag på ett eller annat vis träffar på djur som jag pratar med, en liten ”snabbchatt”, bara så där, okomplicerat 🙂

På vägkanten stod de här två stora fåglarna och var mycket upptagna i sin diskussion om något viktigt, så såg det i alla fall ut som. Stannade bilen mitt i vägen, riktade mobilen och knäppte av ett kort.
Tur för mig att ingen annan bil kom just då, när jag så där irriterande och oansvarigt sket i alla trafikregler.

Tjäder

Jag började så sakta att rulla fram bilen, veva ner sidorutan på passagerarsidan, riktade mobilen och bad fåglarna att snällt gå lite mer upp i skogskanten åt höger. De blängde på mig, slutade att prata med varandra och tvekade ett ögonblick innan de trippade upp i skogsbrynet. Som om inte det var nog, så bad jag dem att stanna till där uppe och titta in i kameran, om de nu skulle kunna tänkas vara så vänliga…:)

Jodå, det funkade nästan. Visst bilderna är skitdåliga, men jag hade i alla fall roligt. Ännu mer roligt var det att jag hade min Canon laddad och klar i baksätet. Men där drog jag gränsen, för det hade tagit för lång tid att fixa fram den och krångla ur den ur väskan. Lite trafikvett har jag trots allt 🙂

tjäder2Är det Tjäder som jag har sett eller?
Har i alla fall aldrig lyckats med att se denna sort innan även om jag är i skogen en hel del.

Natur och Kulturutflykt

Denna helg är det Natur & Kulturutflykt runt om i byarna, en satsning för en levande landsbygd. I går så tog jag mig tid att åka en runda och hamnade bl.a  på en härlig plats bland kossor 🙂

Här några bilder från Måketorp:s natur och djur.
Här kan man beställa närproducerat nötkött, som är lokalt styckat.

Riktiga fotomodeller som snällt låter mig fota utan att gnälla. Slickepussen kom den också!
Kossorna i Måketorp

Såg ut som om detta är kossornas SPA-avdelning med lite bad och relax – härligt!
Måketorp

Härlig grönska med fin gärdesgård
Måketorp

Var och snackade några ord med det här härliga gänget. Det ligger en liten parvel till höger som sover djupt och säkert jätteskönt i den härliga solen.
Gänget i MåketorpDetta var alltså premiärturen för min del till Måketorp som ligger jättevackert i den djupa skogen.
Roligt att besöka nya ställen och lära känna platser som jag kanske aldrig annars skulle hitta till.

Lägenhet uthyres

 

En dag i vintras när det var kallt och ruggit, försvann Patrik ner till garaget för att snickra fågelholkar.
Han var borta så länge så att jag till slut fick börja att leta efter honom.
Han hade fått ihop många holkar och var glad som bara en snickare kan vara när han har snickrat.
Då visste vi inte att vi skulle såga ner våra träd med holkar i, men det uppdagades när det nästan var vår och vi tog snabbt ner holkarna så att ingen stackars fågel skulle hitta dit.
Dessutom var ju holkarna som satt i träden i väldigt dåligt skick, så vi hade ju fått byta ut dem i alla fall.
Vilken tur att snickaren hade fixat nya!
Nu sitter det två holkar i skogen och det är bara en väg som skiljer oss åt.
I går kväll sattes dem upp och tidigt i dag vid 05.00 hade ett flugsnappar-par
redan vald den vänstra och skrivit på hyreskontraktet.
I eftermiddag satt jag på vår trappa och tog några kort på de små rackarna.
Holkarna är specialbyggda just för flugsnapparen och det är extra roligt att vi fick hyresgäster så
fort – det trodde jag ju aldrig.
En holk är fortfarand ledig, så sprid gärna vidare till vänner och bekanta.
Billig hyra mot ubyte av fågelkvitter och myggfritt.
Ett och annat skratt har jag ju utbrustit i när vi har kollat in onitologerna på södra Öland.
Nu är jag ju själv en liten fågelskådare med kamera som gärna vill föja med in i holken.
– Hoppas att de får många ungar, utbrast Patrik stolt när vi firade inflyttningen ikväll.

En blick

 

En blick säger mer än……….
En fillurig, förstående, smart, villig, vara till lags, snäll
BLICK.
Den här blicken la Pelle upp framför kameran i helgen när vi fick en minut för oss själva i köket. Han pratade med mig.
Den här hunden är så smart att det finns dem som inte förstår honom.
Pelle, är farmor och farfars hund, en Jack Russel.

Huggorm

 

Det kunde ha gått riktigt illa i helgen om inte Patrik hade sett
den här huggormen före Pepsi. I vanliga fall så strosar ju Pepsi lite före
i skogen och mitt på stigen ligger den här saken.
Jag är ganska mycket ute i skog och mark och har aldrig riktigt
varit orolig för just huggorm. I våras när Pepsi och jag sprang
 morgonjoggen tänkte jag på att det kan ju faktiskt finnas orm här när vi korsade stenröse och äng.
Ska ärligen säga att jag inte var ”katig” när jag böjde mig ner
här för att ta kortet. Man vet ju att en stor Skallerorm
hugger snabbt och dödligt. Men jag offrar mig för att
dokumentera just detta ögonblick och hoppas
att det aldrig mer återkommer.

Fri som en fågel

 

Att drömma har alla rätt till!
Du skulle bara veta HUR mycket jag drömmer och hur ofta
jag kan förflytta mig i tanke och själ.
Ofta och helst på sommaren, önskar jag att jag vore en fiskmås
som kunde flyga och sväva över havet och bara vara
ute i det blå.
Jag tycker att måsen är en fin fågel, du får säga vad du vill.
När jag hör hur de skränar, blundar jag och tänker mig
till en härlig strand med ett härligt blått vatten.
Jag förflyttar mig, och reser iväg om än bara för en kort stund.
De stunderna är guld värda!

Fri som en fågel

>

Fri som en fågel, det skulle man vara!
Runt om våra byggnader på jobbet finns det under sommartiden  en hel del måsar som seglar uppe i luften och skriker ut att sommaren är på väg. För mig som är en drömmare, är måsarnas skrik, som ljuv musik – shit, det rimmade ju. Om jag blundar och hör måsarnas skrik så kan jag utan problem föreställa mig en strand och ett liv utan problem. Mitt emellan de höga takfönstrena har i år en familj hittat sitt perfekta ställe och tydligen lyckats med att få två nya familjemedlemmar
Första egenfångade frukosten är nog den allra godaste kan jag tänka mig.
Här kollar vår dunboll ner på oss genom takfönstret. Ja och fönstret är skitigt, det blir inte bättre än så här när små fågelfötter trippar fram och tillbaka.
Har inte sett till de två allra minsta på ett tag, men troligen har de vuxit och kanske tagit sig en provtur. Tror att jag måste gå på spaning en dag för att kolla var de håller hus.