Tacksam för att jag ibland blir påmind av vänner att tiden vi har, bara är lånad. Det är så lätt att ta dagarna för givet och räkna ner dem som om de skulle vara oändliga, men det är de ju inte. Alla behöver vi bli påminda om detta med jämna mellanrum.

I dag har jag njutit av dagen och bl.a. ålat mig fram genom vitsippor och smådjur. Vid mina föräldrars hus rinner det en liten bäck och där växer det just nu ett hav av vitsoppor. Tog mig över bäcken utan att trilla i och efter mig balanserade sig Pepsi på de hala stenarna för att följa med sin matte.

Vi skulle fixa med några saker hos föräldrarna som de behövde hjälp med och kameran åkte med förstås. Men hur glad blir jag när jag upptäcker att jag inte har med ett endaste minneskort till kameran!? Det vara bara att packa in Mr. Canon igen och ta fram mobilen.

Jag har köpt ny mobil. Jajjemänsan, det har jag gjort och de här bilderna är tagna med den. Måste testa och lära mig hur kameran fungerar för den är så hypermodern jämfört med min förra.

Så underbart med sol idag och en porlande bäck i bakgrunden. Kändes faktiskt som om jag smet från från takarbetet som vi skulle hjälpa föräldrarna med. Men jag hjälpte till lite i  alla fall 🙂

Nästa gång ska jag dubbelkolla att jag får med mig både minneskort och batteri till kameran. Men jag tycker att det blev jättebra kort med mobilen också. Hoppas att det blir en fin och solig dag i morgon också.

Att få ägna mig åt att krypa omkring och fota, det är en av många avkopplande ögonblick för mig. Jag hoppas att jag kan ägna lite mer tid åt detta och ge mig själv lite kvalitetstid.

Vad är den ”bästaste” stunden för dig för att känna guldkant på vardagen?