Snökristaller

 I gårdagens strålande solsken började jag att åla mig fram i trädgården som den värste
krypskytten genom tiderna.
Eftersom det skulle komma fikagäster så hann jag inte med att åka ut på safari utan fick
nöja mig med en minipaus på gräsmattan 🙂
Ja man behöver inte alltid åka långt för att upptäcka något nytt eller vackert.
Det kan finnas på mycket närmre håll än man faktiskt anar.

Tycker att det är häftigt med snökristaller.
Nästan som diamanter……eller!?
 

snöflingor

Snö på gärdesgården

Kristall

Dagarna före ”dopparedagen”

Det är väl ungefär här som ”spurten” börjar inför julhelgen, och jag gillar det!

Jag är helt galet glad i att fixa presenter och att slå in dem, pyssla med att placera ut alla
tomtar i hemmet, börja planera själva julbordet, ja och just det, få iväg alla julkort.
MYSIGT!

En och annan nöt vill jag i alla fall knäcka även om jag inte är så där överförtjust i just nötter.
Det är min mamma som alltid knäcker en himla massa nötter och jag tror minsann att
det smittar av sig 🙂

Julnötter

En doft av vår

>

De här godingarna sprider en härlig vårlig doft omkring sig just nu.
Det är ju fortfarande kallt om nätterna så jag bär in dem i
vårt inglasade uterum varje kväll, och hivar ut dem
varje morgon när faran är över.
Det kunde allt bli lite, lite, lite varmare nu……
Jag blir lite extra glad av fina färger och härliga dofter.
Ska ut en runda nu och köra ner näsan i hyacinterna och känna våren.

Lite vår

>

När Pepsi och jag ändå är igång med planteringar, har jordat ner oss ända upp
över öronen – då kör vi någon kruka till vår egen trappa också.
Det var väldans vad folk var på mig om att jag hade stulit en kruka (från min bror) och fixat till
den så där utan att fråga.
Helt plötsligt ville var och varannan att jag skulle komma och stjäla deras krukor också!
Men halllååå, hur skulle det se ut om jag höll på sådär?
Stjäla ska man inte göra!!
(bara ibland)
Nu ska det ju bli lite kallare till helgen igen, suck!
Men till Påsk har de väl ändå lovat att det ska bli fint. Bryter man det löftet då blir
jag inte glad. Man kan inte bara byta väder så där efter hur vindarna blåser.
Har man sagt att det blir fint, då får det banne mig bli fint.
Over and out!!

Längtan

 

Jag vågar ju inte ens tänka på det, men visst går det mot sommaren nu!?
Min nedräkning har börjat, ljuset i tunneln syns där borta, jag
känner vibbarna, känner solens varma strålar, sanden mellan tårna, smaken av glass och rosévin, havets vågor, fåglarna, ja
framför allt FISKMÅSARNA. Känner du mig så vet du
att jag bara älskar fiskmåsar och dess läte.
Ja nu attans har det vänt, nu kommer snart sommaren!
Som härliga färgstarka bakelser väller Rhododendronen fram över häcken.
Å härliga tid när jag är där igen!
Förra sommaren upptäckte vi Rosévinerna, vilken smak, vilken
upplevelse, en så´n dröm:)
När hösten och vintern kom så var Rosé-tiden över för vår del.
Tänk, och snart kan det var dags igen!

 

Ovan molnen är det alltid sommar, eller hur var det nu igen?
En himla härlig känsla att flyga ovan molnen på väg
till nya äventyr.
Nästa äventyr styr mot Italien i sommar.

 

 

För att förtydliga hela inlägget skriver jag bara:
jag längtar till sommaren

Vinterland

>

Mot min vilja blev det
värsta vinterlandet.
Men jag är inte sämre än att
jag kan ta kameran och försöka
knäppa en och annan bild även
om jag absolut inte har
grepp på alla
inställningar.
Tvekar länge och väl om jag verkligen vågar
lägga ut detta foto. Det både
regnade och snöade på samma
gång. Men jag gillar
faktiskt utsikten och bjuder på
att en och annan foto-kritiker
skulle sucka tungt över
grynigheten och oskärpan.
Men va´ fasen, jag är en ”beginner”
och det vågar jag stå för!

Att skotta ihjäl sig.

Kan man skotta ihjäl sig eller?
Kanske inte bokstavligen, men troligen helt fördärvad om det vill sig illa.
Jag har klarat mig hyffsat bra från ryggskador när det gäller just skottning, men det måste bero på att jag trots allt har muskler och att jag fortfarande är 28.

Nu tänker jag INTE på skottning av gångar, garageinfarter, ingångar och höga vallar från plogbilen, det tillhör ju numera ens vardag, som att äta frukost te.x. Nej jag tänker på på TAK, hustak, garagetak, sommarhustak, förådstak m.m. Det började se farligt mycket ut på vårt hustak nu i veckan och en natt vaknade jag vid 3 på natten och kunde inte somna om. Det knäppte till väldigt högt flera gånger i huset och det lät inte som det brukar göra. Jag tyckte att det var väldigt obehagligt. När väl kockan ringde var jag ju redan vaken och berättade för Patrik om min oro. Det visade sig var -26 ute och det kunde då vara en förklaring till dessa läten.

Men hur eller hur så gav han sig på att försöka få ner lite från vårt tak kommande kväll. Själv hade jag marktjänstgöring och gav direktiv. Ja någon måste ju göra det också:) Det var så mycket mer än vad man kunde se från gatan, riktigt mycket på en del ställen. Sedan var det ju det här med uteplatsens plasttak. Nu borde ju allt vara gjort och jag skulle kunna andas ut, eller?
Nej då var det ju dags för garaget också. Det var jobbigt värre! Över 1 meter snö är inget som man bara lyfter bort på några minuter. Ett evigt skyfflande från ett ställe till ett annat för att skapa plats för mer snö som skulle ner. Slutligen fick det även hävas ner på garageinfarten och därifrån skulle det ju också bort. Vem behöver styrketräna efter ett sådant pass med blöt tung snö? Nu var vi väl ändå klara?

Nä, det var vi inte. Pappa som är nyopererad var på fika och berättade om sin oro för deras fritidshus. Senare på eftermiddagen ringde han och berättade att han hade varit uppe på taket och tagit några spadtag för att frilägga murstocken från det värsta, så att det inte sipprar in vatten när det töar. Då blir man ju bara så orolig och fredagskvällen som skulle ägnats åt gymträning byttes mot snöträning. Nu hade vi tur för vi fick hjälp av sommarstugeägaren från Hamburg också och då gick det ganska lätt.

Finns det hopp om en tidig vår i år, eller?