Magnesium

Du vet, känslan när man inte kan sova en natt och sedan ska gå till jobbet.
Tänk dig den känslan och så fortsätter det så i kanske fyra nätter på raken. Den känslan är inte rolig, utan något man helst inte vill uppleva igen, men för min del så upplevde jag detta allt oftare. Sömnen blev urkass och under många nätter ingen sömn alls. Till slut insåg jag att detta var ett stort problem för mig då jag inte ville gå och lägga mig, rädd för att ligga vaken hela natten. Att sova bra är livsviktigt och en av byggstenarna tillsammans med bra kost och träning för att må bra. Om en av dessa byggstenar haltar en längre tid blir livet ett kämpande i motvind. Jag gav mig tusan på att börja nysta i mitt problem.

Jag brukar alltid hitta en väg för att ta mig runt ett problem. Jag ger mig inte, är envis och tycker att det är intressant att prova och testa mig fram för att hitta det som passar mig. Men den här gången började jag tvivla på om jag skulle hitta en lösning då jag redan hade provat allt.

Har haft sömnproblem under många år, de senaste åren blev det allt värre. Tog upp det med min kostcoach Jenny och vi kunde konstatera att jag hade koll på ALLA de där vanliga sakerna som man i regel kanske inte tänker på, bl.a inga elektroniska saker i sovrummet, inget kaffe sent på kvällen, mörk, svalt, varva ner, rutiner innan sänggående, you name it.

Provade Magnesiumtabletter och även Melatonin, men inte heller det hjälpte.

Tog upp frågan av en slump med Jerry som är rehabiliteringsexpert och hjälper mig med min arm och axel. Han rådde mig till att börja med en Magnesiumkur där jag skulle spraya kroppen i 30 dagar och därefter gå över till att ta det i flytande form dagligen.
Jag beställde hem detta direkt! Magnesiumolja och flytande Magnesium

Magnesium

Vi, maken och jag,  började med detta i Januari och redan efter några dagar med Magnesiumoljan kände jag något konstigt. Först var jag helt säker på att det var inbillning, men sedan kunde jag ju inte längre ignorera denna sköna trötthet som kom och la sig som ett täcke över mig. Varje kväll 1 timme innan sänggående sprayade jag på mig Magnesium och därefter kom den ljuva matta känslan som gjorde att jag sov som jag aldrig gjort förr. Var lite orolig för att det inte skulle ge samma goa effekt när själva spraykuren var över, men så var det inte. Jag sover så bra och djupt numera och bara 2 nätter under dessa tre månader har jag haft sömnproblem och det är en enorm skillnad.

Ser fram emot att få gå och lägga mig nu för tiden 😉

Shitday

Det händer att jag vaknar med känslan av, blääääääää!
Det känns som en shit day! Det hände mig idag och det är inget roligt.

Jag vet orsaken, jag vet vems fel det är, och jag vet tack och lov hur jag ska gå vidare. Alla har nog de där dagarna då det känns bläääääää och det är helt normalt. Det viktiga är ju att inse att det går över och att det är kontrollerbart. Det finns ju värre saker i livet och det finns faktiskt de som inte alls mår bra av förklarliga själ. Jag fokuserar och tar tag i mitt liv, då jag trots allt mår bra och har tur att få finnas här med familj och vänner.

Det som är lite motigt just nu för mig är att jag slirar av vägen jag har stakat ut när det gäller kosten. Jag vet precis hur jag ska göra, jag vet fällorna, jag är gammal i gemet inget nytt för mig och ändå så lurar jag mig själv och trillar dit. Hur dum får man vara!!!!
Ok, jag har gjort fel, det är bara att bryta ihop och komma igen, fick jag säga högt i dag i köket. På ett märkligt sätt känns det en aningen bättre efter det.

Dagsform 2016-03-13

Åkte i väg för lite träning och passade på att fixa mina rehab.övningar som jag har fått från Jerry  http://strongerperformancerehab.se/ och det funkade bra. Sur som ättika tills jag fick se fotot som jag bad min andra hälft ta idag. Jag har trots en del motgångar med smärta och dåliga vägval när det gäller sockerfällor ändå kommit en bit på väg. Det är ta mig fanken inte dåligt – jag är fan inte helt misslyckad trots dåliga tankar som dyker upp i min hjärna. Reser mig upp och tar tag i mitt liv igen. Nu får det vara slut på denna shitday!

Kalkaxel, bullshit!

Trodde inte att det var sant när jag såg videosnutten till höger som vår PT Daniel visade mig i december när vi var där senast. Jag hade inte en aning om att det syntes så väl att jag hade ont i min högra arm och axel. Hade då rejält ont och kunde inte genomföra många övningar.

Till höger en axel som av läkare bedömdes som ”kalkaxel”
Tabletter, kortison och eventuellt en operation som troligen aldrig skulle bli bra,  var domen som jag fick. Jag reste på mig, tackade för mig och gick ut genom dörren med orden, TACK, men NEJ TACK!

Till vänster nästan tre månader senare, en axel och arm som nu är under rehabilitering hos Jerry på Stronger Performance and Rehab i Kalmar.

Jag är så jäkla tacksam att jag hade turen att få träffa Jerry. Han tryckte en gång fram på bröstbenet och en gång bak på skulderbladet och sa, det där kan jag hjälpa dig med, du ska inte behöva ha så där ont.
Han hade rätt! Finns lite kvar att behandla och jag kan förstå att flera år av vad jag tror är värk från terminalarbete som sitter som berg, inte går att trolla bort på en kvart. Men Jerry han vet vad han håller på med. Han vet massor med bra saker och vi har diskuterat både det ena och det andra 🙂

Det har tagit tid för mig att klara av mina första rehabiliterings övningar. Musklerna kring skulderblad, axel och nacke var som Jerry sa ”väldig ledsna”. Hade ingen aning om HUR ledsna de var förrän jag fick en omgång av Jerrys hårda nypor och armbågar 🙂 Det har stundtals varit så jäkligt att jag inte kunde klä av och på mig själv. Det gjorde otroligt ont och jag fattar inte att jag bara kunde infinna mig på jobbet. Att bara växla med växelspaken när jag körde bil var en smärtsam upplevelse. Nu? Himmelriket!

Efter hand har pusselbitarna fallit på plats och jag känner mig så jäkla stark, sover otroligt bra, känner att stressen som jag tidigare kände av,  så sakta har lagt sig. Tänk vad det kan göra då man har tur att träffa rätt person med rätt kompetens.  Kalkaxel, bullshit!

 

Att fasta

Jag gillar att experimentera och framför allt när det gäller min kropp och min hälsa. Har nog alltid varit intresserad av att testa både naturmediciner och huskurer för att hitta en väg till självhjälp. Givetvis är det saker som är till min fördel som jag vill testa, vad annars!?

Korttidsfasta har jag testat i många år och det har varit 16:8 varianten till största del. Skrev om det i bloggen 2013. Då har jag ätit sista målet på kvällen, middag ihop med familjen och sedan fastat naturligt som alla andra när man sover. Gått upp på morgonen och hoppat över frukosten och sedan vid lunch ätit igen.

Jag äter lågkolhydratkost.  När och om jag väljer kolhydrater så är det mest grönsaker, bönor, sötpotatis m.m. Sista tiden har jag även plockat bort största delen av mejeriprodukter. Det händer att jag ibland, vid enstaka tillfällen,  väljer att äta lite sämre kolhydrater. Jag tycker inte längre att det då går dåligt för mig, utan känner väl mer att det är ok för att jag vet att jag lätt hittar tillbaka och är uppe på banan igen utan större problem.

Ja så var det ju det här med att fasta. Eftersom 16:8 inte är så krångligt och inte heller är någon som jag tycker är direkt jobbigt eller utmanade började jag snegla på det här med att fasta ca. 20-24 timmar i sträck. Hur svårt kan det vara? Måste ju bara prova!

Vatten och citron

Som tur är finns det fullt av glada människor i cybervärlden som fastar, som delar med sig av sina erfarenheter och faktiskt har hjälpt mig att prova det här med både 20 timmars fasta och ända upp till 24 timmars fasta. Jag har inga problem med att fasta 24 timmar för det har jag testat några gånger. I början var jag lite orolig för hur min styrketräning skulle funka då den infaller i slutet av min fastetid när jag fastar 24 timmar. Jag rådfrågade en duktig tjej och har följt hennes blogg i några år, så är du sugen kan du börja läsa här om både fasta, träning och bra mat Martina Johansson

Efter att 24 timmars fastan funkade så bra så fanns det givetvis en tanke att fortsätta och testa hur länge jag orkar köra vidare och det har jag gjort nu. Av en vanlig 24 timmars fasta blev det till slut 48 timmar, men efter det satte jag stopp. Det blev lite motigt på kvällen runt 24 timmar, när övriga familjemedlemmar började laga mat. Andra jobbiga delen var runt 41 timmar, runt lunch och på eftermiddagen, den delen var svårare än kvällen innan. Nästa gång kommer jag att vara mer förberedd, för det blir troligen ett test till om jag känner mig själv rätt. Visst det var inte helt lätt, men inte heller så svårt som jag alltid har trott. Nu finns det ju de som fastar flera dagar i sträck, men där är jag inte än och vet faktiskt inte om jag någonsin kommer att testa det. Nackdelen för mig som i vanliga fall fryser är att jag frös ännu mer under fastan, hur man nu kan frysa mer än vad jag redan gör?

Eftersom jag precis har börjat testa långtidsfasta så är det för tidigt att säga om det hjälper mig att påverka  fettprocenten på kroppen. Hoppas ju att immunförsvaret ska stärkas och att sömnen blir ännu bättre. Jag fortsätter att testa.

Givetvis funkar inte fasta för alla. Var och en måste själv avgöra om man anser att man kan eller bör fasta. Jag är frisk, inga ätstörningar, äter bra mat och tränar för att må bra, så jag känner för att fasta en gång då och då. Jag känner också att jag har bra koll på hur jag mår och hur det jag testar påverkar mig.

Här finns lite mer matnyttigt om du är intresserad:
Jonas Bergqvist
Kostdoktorn

200 st loggade styrketräningspass

I dag är det lite extra festligt tycker jag.
Mitt i veckan så här på en onsdag har jag allt rätt till att jubla en aning. I dag är det nämligen dagen då jag körde mitt 200:a träningspass som jag loggar. Då har jag inte räknat med alla de gånger som maken och jag har kört lite ”blandade småhopp” som jag kallar det för. Ibland har det blivit träning utan att vi har bokfört bara för att köra något helt annat. Trots semesterstängning på gymmet, förkylning  och min onda arm har vi i genomsnitt kört 3 pass i veckan, sedan vi började med vår PT Daniel. Jag är stolt över mig själv och min träningskompis att vi har lyckats hålla på i 17 månader utan att tröttna. Vi har pushat varandra  och hittills har ju det gått bra. Det är kul att träna tillsammans!


Motivationen är på topp, jag känner mig starkare, har fått ordning på sömnen, har fått hjälp med min axel och det känns som om bitarna så sakta faller på plats. Jag är inte klar än, jag känner att jag har mer att ge och definitivt mer muskler att träna. Jag svävar!

Ett nytt år, en ny siffra

Ett år äldre, ett år klokare……..eller hur det nu är igen. Vet inte om jag kan bli mer klok för då är det nog risk för att det rinner över till barnslighet.

Jag är glad för att jag får fylla ett år till, att jag mår bra och kan känna glädje för de dagar jag får. Det är inte så självklart att man får leva ett år till, det är lätt att man tar dagarna för givet. Men jag försöker att tänka positivt och försöker att ta vara på guldkornen i mitt liv.

Helgen har gått i firandets tecken med allt vad det innebär. Föräldrar och svärföräldrar kom på kaffekalas och för att slippa baka så beställdes det tårtor. Jag håller mig helst borta från att baka numera då jag tyvärr inte kan hålla mig borta från varken smet eller färdigbakade kakor. Det kan ju tyckas vara överdrivet och tråkigt, men jag mår fruktansvärt dåligt efter en sockerchock. Nu ska jag erkänna att jag faktiskt åt tårta, men långt ifrån de mängder som jag förr hann att få i mig på kort tid.
Så nu, med tanke på min födelsedag,  kan jag även titulera mig som en 47-årig gymbrud, å inte skäms jag ett dugg, eller borde jag det?

Nya tag idag , det är bara att blicka framåt och köra på. I dag efter jobbet var det dags för gymmet igen.

I bland kan jag ha roligt utan någon som helst anledning. Det här måste vara något ärftligt, jag kan inte försvara det på något annat vis!

Aldrig farligt att prova!

Full fart framåt!

I dag sparkar jag igång bloggandet igen och det känns både roligt och spännande.
Det blir lite blandad kompott, men givetvis kommer den till största delen handla om träning, mat och foto.

Är just nu inne i en spännande fas, samtidigt till lika del läskig fas. Tänk om jag inte blir helt bra i min axel, tänk om……

Jag har haft en mål sedan jag började styrketräna på riktigt för ca 1,5 år sedan. Jag vet inte varför eller hur det kommer sig att jag just har det målet, men antagligen var det något som jag direkt insåg att jag ALDRIG skulle klara. Men så är jag ju sådan att när det verkar onåbart, då blir jag lite mer taggad och ger mig fanken på att i all fall prova.
Det är aldrig farligt att prova, misslyckas jag då är det också ok…..kanske..

Vad det är för något som jag vill uppnå?
PULL-UPS! Alltså,  kunna dra mig upp med smal fattning, handflatorna in mot kroppen, men sedan även kunna göra åtminstone 1 st CHINS med bred fattning med handlatorna ut från kroppen utan gummiband. Det ska gå!

20151121_102352

Häng med och hjälp mig upp på pull-ups och vägen ner genom bra marklyft, för det är det som jag vill lära mig just nu, att utföra övningarna med bra kontakt med rätt muskler. Det verkar inte helt lätt, men det ska gå!

 

Nystart eller……

Japp, det känns som en nystart, helt klart!

I dag öppnade vårt gym på orten efter två veckors sommarstängning. Planen var att köra vidare, eller starta om på det program som jag och maken körde på innan uppehållet. Det gäller att börja lite lugnt, lättare vikter, men ändå lägga mest krut på själva utförandet. Det kommer att kännas i morgon!

Skivstångspress
Skivstångspress

Jag gillar att köra efter en plan, att köra efter en viss struktur och är glad för att vi har vårt träningsprogram från vår PT. Att bara köra lite på måfå, det ger inte mig något och jag känner mig mer lost, so to speak. Just nu kör vi ett upplägg med fler repetitioner (15-20) och det är riktigt jobbigt.

För mer än ett år sedan hade jag riktigt ont, från och till i min högra axel. Det visade sig på så sätt, att jag inte kunde sträcka upp armen rakt ovanför mitt huvud, kunde inte klä av och på mig när det var som värst, och att sova var en ren pina. För att göra en seg historia kort, så fick jag domen ”kalkaxel” och läkaren gav mig ingen förhoppning om att det här med styrketräning var något bra för mig. Han rekommenderade kortison, smärtstillande och ev. senare en operation. Jag tackade direkt nej till kortison och smärtstillande och jag kan säga att han absolut inte gillade mig när jag gick ut genom dörren. Tog upp mitt problem igen med min PT och började utesluta/byta ut de övningar som jag kände kunde ge mig problem med axeln. Så småningom ebbade smärtan ut, jag blev rörligare, kunde successivt lägga till fler övningar som jag tidigare hade haft problem med. Hittills har detta funkat bra, helt utan kortison och smärtstillande, woooohooooooo!!!

Skräckblandad förtjusning

Det farliga är inte lite motvind, det farliga är att tro att det fortfarande blåser motvind även om vinden har mojnat.

Nu är det dags för min del att ta tag i det som intresserar mig igen efter några veckor med lite motvind. I morgon sparkar styrketräningen igång igen efter en envis förkylning och efter sommarstängningen på gymmet. Hur kan det bara vara stängt på ett gym under semestern?

Det är med skräckblandad förtjusning som jag äntligen kan börja träna igen. Ska bli kul att sätta nya mål, klara nya utmaningar på gymmet, och framförallt jobba med att få ner fettprocenten på kroppen ytterligare – det måste gå!

 

New Dawn
New Dawn